Attityd Förhållningssätt och beteende utifrån egna normer och värderingar.

Demokrati Alla är del av befolkningen och alla ska därför vara representerade. Kallas ibland också för representativitetsargumentet, det vill säga att alla grupper ska vara representerade.

Diskriminering En kränkning eller sämre behandling av en person, där agerandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Feminism Är en bred åsiktsinriktning eller ideologi med många olika inriktningar. Minsta gemensamma nämnare är kunskapen om de strukturella drag som skapar orättvisor mellan könen, samt att rådande genusordning begränsar könen. En feminist är en person som ser att kvinnor underordnas män och vill åstadkomma en förändring. Feminismen har tre inriktningar: radikalfeminism, liberalfeminism och den postmoderna feminismen. Det finns också två tolkningar av feminism och de benämns som särartsfeminism och likhetsfeminism.

Fördom Den känslomässiga delen av stereotypiserandet som utrycks som en attityd gentemot någon grupp och dess medlemmar. Ett förutfattat antagande, en generalisering om någon eller något.

Genus Genus är ett analytiskt begrepp som främst används inom vetenskap och forskning. Det betecknar socialt och kulturellt kön, det vill säga egenskaper och förmågor som vårt samhälle knyter till kvinnor respektive män. Det vi uppfattar som kvinnligt respektive manligt förändras och omskapas över tid. Genus handlar inte om det individuella subjektets könsidentitet utan om hur könsskillnader konstrueras och symboliseras, hur de präglar och uttrycks i till exempel relationer, institutioner, lagar, texter och bilder.

Genuskontrakt Används för att beskriva relationer mellan män och kvinnor på t.ex. arbetsplatsen eller skolan. De normer (oskrivna regler) som omedvetet skapar ramar för vad som är möjligt att göra som kvinna/man, flicka/pojke.

Genusordning Yvonne Hirdman (professor i historia vid Stockholms universitet) beskriver ett genussystem som är uppbyggt på två principer – isärhållning (dikotomi) och hierarki. Isärhållning beskriver att män och kvinnor bland annat befinner sig på separata arbetsmarknader, att leksaker till flickor och pojkar skiljs åt m.m. Hierarki beskriver mäns överordning och kvinnors underordning. Mannen är normen och den neutrala människan. Kvinnan är undantaget och det andra könet. Dessa strukturer måste förändras för att jämställdhet ska kunna uppnås.

Genuspedagogik Är ingen speciell pedagogik, men begreppet används för att påvisa och betona att all pedagogisk verksamhet ska ses ur ett genusperspektiv.

Genusperspektiv Att ha ett genusperspektiv innebär att undersöka hur kön konstrueras i en viss situation. Det innebär att se hur kön ges betydelse, hur kvinnor och män, flickor och pojkar värderas, bedöms och ges skilda uppgifter i ett visst sammanhang.

Genusyrsel R W Connells (professor i pedagogik vid Sydney Universitet) begrepp för att förklara vad som sker när genusordning ifrågasätts och det som ses som norm ställs på ända.

HBT Används som samlingsterm för människor med annan sexualitet eller könsidentitet än den heterosexuella normen och när frågor som rör ickeheterosexuell sexualitet och frågor kring könsidentitet diskuteras. HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner, där transpersoner är ett samlingsbegrepp för bl.a. transsexuella och transvestiter, vilka är olika uttryck för könsidentitet. HBT är ingen ”identitet”. Människor som berörs av begreppet har ibland mycket gemensamt, ibland inget alls. Precis som människor i allmänhet. Kunskap om och respekt för att alla inte är heterosexuella eller lever eller förhåller sig till kön och könsroller på samma sätt, och insikten om att jämlikhet kräver beaktande av flera perspektiv i det gemensamma samhällslivet, kallas HBT- kompetens. Sedan 2008 kan RFSL erbjuda arbetsplatser en HBT -certifieringsutbildning. Certifieringen innebär att all personal på en arbetsplats får en gedigen förståelse för hur samhällets normer påverkar HBT-personers livsvillkor.

Hegemonisk maskulinitet R W Connell (professor i pedagogik vid Sydney Universitet) menar att det är ideal som växer fram i relationer mellan män som upprätthåller patriarkatets makt och leder till en process som påtvingar män en definition av mansrollen. Begreppet hegemonisk maskulinitet hämtar Connell från Antonio Cramskis analys av klassrelationer.

Heteronormativitet Att heterosexualitet uppfattas som det normala, givna och förväntade. Därmed blir all annan sexualitet betraktad som onormal och konstig/avvikande. Här finns också klara kopplingar till könsmaktsordningen och antagandet om mäns och kvinnors olikhet, där det finns regler och normer för hur dessa två kategorier ska uppföra sig. När heterosexualiteten görs till norm i skolan innebär det att det sätt det talas om och ageras kring kön och sexualitet marginaliserar eller osynliggör homo- och bisexuella. Homosexualitet var så sent som 1979 klassat som en sjukdom i Sverige. Queer innebär ett positivt ifrågasättande av samhällets normer och värderingar rörande kön och sexuell läggning.

Heterosexualitet Könsdrift riktad mot det motsatta könet – i motsats till homosexualitet och bisexualitet.

Härskarteknik Berit Ås (norsk socialpsykolog och politiker) definierar fem tekniker som används för att upprätthålla makt: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Det har på senare tid också tillkommit två ytterliga tekniker: objektifiering samt våld och hot om våld.

Individbaserad statistik Individbaserad statistik är statistik som direkt eller indirekt berör fysiska personer. All individbaserad statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta.

Interkulturell kompetens Förmågan att kunna göra avsteg från stereotyper, föra dialog, söka efter kunskap och att kunna lyssna med ett empatiskt förhållningssätt.

Intersektionalitet Fokuserar på att tydliggöra hur olika maktordningar påverkar och samverkar med varandra.

Jämn könsfördelning Innebär att både kvinnor eller män utgör minst 40 procent av den totala gruppen. Om något av könen utgör mera än 60 procent betraktas gruppen som kvinno- eller mansdominerad.

Jämlikhet Avser alla människors lika värde oavsett till exempel kön, etnicitet, religion, sexuell läggning och social tillhörighet. Jämlikhetsbegreppet innefattar såväl individer som grupper.  Jämlikhet hör ihop med mänskliga rättigheter och det demokratiska rättssystemet.

Jämställdhet Begränsas i nordiska sammanhang till kön, det vill säga det rör förhållandet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Jämställdhet beskrivs i Nationalencyklopedin som ett tillstånd som kan anses råda antingen när kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter eller först när kvinnor och män har samma ställning och inflytande i ett samhälle. Jämställdhet är ett mål och kan definieras som att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv i ett samhälle fritt från könsrelaterat våld. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av grundförutsättningarna för ett demokratiskt samhälle.

Jämställdhetsanalys Innebär att analysera resultaten av en könskonsekvensanalys i relation till de jämställdhetspolitiska målen.

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering enligt Europarådets definition” (Om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt deltar i beslutsfattandet”.

Jämställdhetsperspektiv Jämställdhetsperspektivet relaterar till de jämställdhets- politiska målen. När ett jämställdhets-perspektiv anläggs analyserar man den könsuppdelade statistiken eller andra uppgifter i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen.

Kompensatorisk pedagogik Medvetet förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, där strävan är att utveckla egenskaper hos respektive kön som traditionellt sett inte utvecklas.

Kränkande behandling Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang som är kopplade till diskrimineringsgrunderna. För att täcka in alla former av kränkningar infördes 2006 därför ett förbud mot “annan kränkande behandling”. Förbudet gäller uppträdandet gentemot barn och elever från ansvariga inom verksamheten, men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barn och elever. Vissa beteenden kan för ett barn eller en elev uppfattas som mycket kränkande, utan att det skulle kunna leda till en fällande dom i ett brottmål. Därför går det inte att avgränsa den kategori handlingar som avses med “annan kränkande behandling” till enbart brottsliga handlingar. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande.

Kvalitativ aspekt av jämställdhet En jämn representation av kvinnor och män är inte en garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen. Men det är en avgörande förutsättning för att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och att både kvinnor och män får möjlighet till makt och påverkan.

Kvantitativ jämställdhet Innebär att kvinnor och män skall kunna delta i planering och beslutsfattande inom alla samhällssektorer. Kvinnor och män skall med andra ord ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattande.

Kön Kön är det vanligaste ordet för att insortera människor i kvinnor och män, flickor och pojkar och utifrån det avser ordet kön biologiska skillnader mellan kvinnor och män.

Könskonsekvensanalys Innebär att synliggöra villkoren för kvinnor respektive män samt att analysera situationen för båda könen.

Könsmaktsordning Mäns relativa överordning och kvinnors relativa underordning. Ordet används i stället för genus för att visa på kopplingen mellan kön och makt.

Könsperspektiv Att analysera vikten, innebörden och konsekvensen av kön för en enskild individ eller verksamhet.

Könsperspektiv innebär att synliggöra kvinnor och män. Det kan handla om att redovisa statistik eller andra uppgifter uppdelat efter kön, samt att beskriva eller analysera situationen för kvinnor respektive män och synliggöra båda könens villkor.

Könsroller Enligt könsrollsteorin är kön förknippat med en roll som man mer eller mindre lever med. Det kan t.ex. handla om att kvinnor tar ansvar för barn och hem medan män förtjänar familjens uppehälle, eller att flickor tycker om rosa och pojkar blått. Könsrollerna uppfattas som stereotypa mallar vilka respektive kön mer eller mindre tvingas in i.

Likabehandling Handlar om rätten att vara dig själv, att själv ha rätten att definiera sig själv, sin kultur och sina drömmar. I detta begrepp ingår därmed självklarheten i att inte särbehandlas av andra när du nyttjar den rätten.

Matriarkat Familje- och/eller samhällssystem där den sociala, politiska och ekonomiska makten innehas av kvinnor, och där religionen är centrerad kring kulten av en modergudinna.

Mångfald Den styrka och resurs som finns i olikheters samspel.

Mänskliga rättigheter Det är en mänsklig rättighet att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter och skyldigheter.

Norm Det ”normala” eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp; konvention, praxis. Föreställningar om exempelvis genus finns ofta omedvetet. När en handling upprepas gång på gång blir det till budskap och villkor.

Patriarkat Familje- och/eller samhällssystem där den sociala, politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet.

Positiv särbehandling Innebär att en utbildningsaktör tar in en elev av underrepresenterat kön med tillräckliga kvalifikationer före en elev av det motsatta könet som är mer meriterade. Syftet är att skapa jämställdhet i utbildningen. Jämn könsfördelning anses det vara när representationen är 40/60. Positiv särbehandling ska finnas med i ett beslutsunderlag innan urvalet sker.

Proaktiv Förebyggande.

Queerteori Feministisk inriktning och akademisk forskning som problematiserar det heteronormativa och uppdelningen i två kön. Heterosexualitet och kategoriseringen av män och kvinnor i två kön ses som konstruktioner.

3R-metoden / 4R-metoden / 5R-metoden Konkret och praktisk metod för att kartlägga och synliggöra ojämställdheten i den egna verksamheten. De fem R:en står för: representation, resurs, resultat, realia och realisera. Metoden kan beskrivas som ett systematiskt besvarande av frågan: ”Vem får vad och på vilka villkor?”

Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker en elevs värdighet. Att trakasserierna är av sexuell natur kan innebära bland annat beröringar, skämt, förslag, blickar, bilder med mera. Sexuella trakasserier är en kränkande handling och gäller således ett ovälkommet uppträdande. Det är den utsatta personen som avgör vad som är kränkande. Det är viktigt att den utsatta personen klargör för trakasseraren, muntligt eller skriftligt eller med hjälp av någon annan person, att beteendet vållar obehag och måste få ett slut.

Stereotyper Kulturellt delade uppfattningar, ofta negativa, om den grupp fördomarna gäller.

Traditionella könsmönster Förstärks då flickor och pojkar behandlas på olika sätt till följd av föreställningar om att flickor och pojkar är olika. Ett traditionellt könsmönster kan vara att flickor förväntas vara mera omhändertagande medan pojkar förväntas vara fysiskt aktiva.

Utländsk bakgrund Har den som är utrikesfödd eller som är inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar.

Värdegrund En gemensam utgångspunk som symboliserar de värderingar som ska styra allt vårt handlande och bemötande.